Steffi, Linnea och Sanna kommer till London över påsk. Dom arrivar den 23 april och stannar till den 26! Hur bra? Hör nu det Anja, Majsan, Y och company. Boka er resa ocksåååååå! Inte samma datum dock, jag vill ju ha skoj två gånger. - Fan ta gästbloggarna. Ni kommer aldrig i hela livet igen få gästblogga på min fantastiska blogg om ni inte slänger in ett inlägg innan torsdag. Förstått? Steffi. Du är en lysande stjärna bland alla grå plastpartiklar.

Jag är grymt besviken på mina gästbloggare, alla utom Steffi. Skämmes tamejfan. Iallafall; här händer det inte så mycket, mest chill faktiskt. Imorgon är det en sån fantastiskt dag förresten; det är måndag! Mmm, inget mer eller? Är jag bitter? Nej. Aldrig. Inte jag. Loooove u guuuys.

Hohoho, fick mig ett gott skratt då jag (såklart) kikade på fridas statestik, hon har själv sagt att det går väldigt upp och ner men INTE att det ser ut som en klassisk nittiotals zickzack bena. Ni är verkligen inte trogna dagligen. MEN - jag klandrar er inte, fridas uppdate är ju inte den vassaste, men vi får ge henne en break, hon är ju trots allt ny i branshen.

Inte alla som klarar av dehär med att blogga. kunna skriva om absoluuuut ingenting men ändå göra det... intressant? underhållande? på något sätt - SOM JAG KAN, ni vet.

kan ni ana vem som sitter och skriver?... 
...
mmm, stefanie såklart. eller som mina readers kallar mig "stafnaie".

ska klura ut något fab att skriva sen återkommer jag!
stay tuned

Hej alla hundratusentals läsare. Jag är nu i Cornwall i ett hus som mer liknar ett slott än ett hus. Mina gästbloggare är ju fantastiskt dåliga så jag tänkte att jag får la försöka ge er alla mina spånnande uppdateringar..... Hehe.. Äter sticky toffe pudding och mår bra.

Ja, nu kommer jag kanske ha ett blogguppehåll på en vecka. Kanske = om det inte går att blogga från min fina lilla Xperia. Jag kommer dock ge inloggningsuppgifterna till Steffi, Marielle och Anja om dom skulle känna för att gästblogga lite. Kanske ger dom till Linnea också, om hon slutar kalla min fras "Fan'te fel" för WT.

Alltså; börja inte gråta eller så om det inte kommer vettiga inlägg på en vecka - förhoppningsvis gör det de, och om inte så får ni nöja er med ovettiga.

Nu drar jag om cirka tretton timmar, hejdå.


Skulle bara vilja uttrycka hur jag känner inför alla hjärtans-dag - bilden är ett år gammal och ja, jag skulle nog säga att jag tycker likadant iår.

Jag har funderat på rubriken ett tag. Finns inte ett bättre tillfälle att använda den än nu. Jag upplever, på riktigt, den mest mätta stunden i hela mitt liv.

Lina anlände 19.55 till Clapham Junction och vi drog direkt till Gourmet Burger Kitchen, som enligt många har supergoda hamburgare. Vi testade och blev dödsförälskade i detta fantastiska ställen. Vi fick varsin hamburgare med bacon och avokado, en skål med pommes som vi delade, och varsin milkshake. Allting var FANTASTISKT. Alla som jag känner som kommer till London ska få äta detta med mig. Vi var dödsmätta efter att allting var slut. Men ändå, matgrisar som vi är, så beställer vi in en till milkshake att dela på. Smak? OREO. OREOMILKSHAKE. Skojar inte.... ÅÅÅÅ. Gott. Är så nöjd.

Hoppas verkligen att jag kan träffa Lina och Beate oftare nu, för jag saknar dom every day!

Bilden är tillägnad Lina. Jag har en känsla av att hon är lite hungrig.. NOT

Jag åkte aldrig till Weybridge. Fanns massa anledningar att göra det, och massa att inte göra det. Imorgon kommer Lina iallafall hit för middag - mysigt! Jag tänkte att vi skulle gå hit.. "Londons best burgers", vad tror ni?

Jag skulle egentligen suttit på Starbucks nu. En thé i ena handen och med en bok i andra. Verkar det som att det är det jag gör nu? Nej. Någonting kom mellan mig och mina planer, men vad ska man göra? Smile and move on, så att säga. Idag; Percys i Weybridge.

Orkar inte med mig själv när jag har så jävla tråkiga inlägg ibland alltså. Sorry.


Min utsikt.

Idag skiner solen och ja, det gör jag också. Är fett nöjd med mig själv och jag njuter för fullt av bra väder och bra arbetstider. Börjar klockan 12.00, så jag har hunnit med en promenad i Common. Ikväll ska jag kanske träffa Charlotte, så jaa - detta kan bli en bra tisdag.

Dagens outfit? Ett sånt där töntigt Pocahontas-pannband, feta pilotglajjor och ett glatt humör.



Hörs sen!

Fick precis höra exakt det jag ville höra, så nu är jag FETT nöjd. Hur halsduken hamnade på huvudet är en annan femma. Eller; That is another fiver som man förmodligen skulle säga här..NOT. 

På fredag tror jag att vi ska dra till Cornwall med la family, det blir nice - ska tydligen vara riktigt fint där. Kameran får alltså följa med. Hur jag ska packa vet jag dock inte än. Vi ska vara borta i cirka en vecka, men jag har ingen väska som är lagom för en vecka.
Resväskan? För stor.
Converseväskan? För liten.
Calvin Klein-väskan? För liten.
BIG PROBLEM, så att säga.

Det blev ingen trip till svenskaffären idag, vi ska fika på Starbucks istället. Ikväll ska jag träna handboll, är faktiskt inte så sugen just idag - men fikar man på Starbucks så måste man ju också träna.

Idag finns det andra saker som ska uträttas också, men kanske mer om det vid ett senare tillfälle.
Hejdå.


Ja, jag inser att jag med all rätt ibland kallas GUPPY av bland annat Koffe osv..

Vi förlorade med två, inte lätt när det är nio mot sju på planen.. Nej nej, man ska inte klaga på domaren, men det får ju fan finnas gränser. Vi fick två minuter mot oss när det var fyra minuter kvar av matchen och vi ligger under med två bollar. Anledning: En i vårt lag la inte ner bollen när hon fick frikast mot sig, utan hon "droppade" den mot marken. Ja.. Två minuter på det är rätt hårt alltså.. Äh, skitsamma - det var ju inte serien. Gött att spela iallfall.

Efter matchen åkte jag till London Bridge där jag mötte upp Malin som hade varit och firat det kinesiska nyåret, spännande. Vi käkade macka på Pret A Manger och tjötade om våra aupair-liv. Efter det drog jag hem till Clapham och träffade en svensk tjej som heter Charlotte för första gången. Vi hade jättetrevligt över en kaffe på Café Nero  vi bestämde oss för att vi ska till svenska affären i London imorgon!

Dagen i sin helhet; MVG-. Minuset med anledning av förlusten. (Dock är det riktigt skönt att vara svensk så att man kan vräka ur sig: VAD FAN GÖR DU? till domaren om man nu har lust med det. Inte för att jag skulle komma på tanken att göra det..)


Fett snygga brudar.

Idag har jag hört Iggle Piggle-dockan sjunga alltför många gånger och så har jag för första gången sett Skönheten och Odjuret, på engelska.


Iggle Piggle..


IMORGON = MATCH = KÖTTA!!!!!
Nu ska jag sova. Please, don't hate me for this boring blogginlägg.

Bara en liten tanke såhär på fredagskvällen;
Johnny Depp i Chocolate, vill du gifta dig med? Snälla? Vi behöver inte ens gifta oss, vi kan bara.. gosa lite? Det låter väl mysigt? Hörru, kom igen nu.
(Nu har ju inte detta ett enda dugg att göra med att jag har flyttat från Ua till UK - men jag antar att man får göra undantag när man har något viktigt att berätta/fråga.)

Jag hade gett dig denna blicken varje kväll, grr. (Den blicken betyder; damn, you look hot)

När man ska upp och jobba på lördagar så är det lite kämpigt att gå ut fredag.. Eller nej, det är det inte. Man kan ju hålla sig städad, men sanningen är att jag inte riktigt har någon kompis här än, haha. Jag är fortfarande i inflyttningsstadiet, men jag är påväg att få en svensk kontakt här, så utgångarna kommer väl! Ikväll är jag iallafall hemma och eftersom jag inte är ute och svirar och samlar på mig kalorier genom alkohol och fyllemat så tänkte jag..möla lite. Oliver med fetaostfyllning och chips. Finns det något bättre? Skulle inte tro det. Det skulle väl vara jag då isånnafall..

Nu har jag jobbat i tolv timmar. Goooott. Hade dock en liten paus vid ett, på tio minuter. Då sprang jag och toppade upp min mobil, så nu är jag en rich bitch när det kommer till telefonpengar - mjao. Solen sken och jag strosade nedför Northcoat Road med mina brillor och skinnjacka.
Kände mig som världens coolaste.


Hatar er läsare, förövrigt. Ni kommenterar typ NADA och så jävla tråkig är väl inte bloggen? Eller? Come on. Säg vad ni tycker. Till Steffi frågar ni fan allt, men till mig så är det mina närmast sörjande som kommenterar av typ..snällhetsskäl?

Steffi, bra gjort förresten. Du kommer ha så jävla mycket roligare nu. (nej, hon har inte gjort slut med Emil.)

Förut åt jag ett grovt himmelskt bröd som var så gott att man skulle kunna tro att det innehöll hur mycket fett och onyttigheter som helst, men icke! Till min stora förvåning stod det LESS FAT på, brill! Underbart, äntligen svar på bön...




Och sen till vad jag har gjort idag. Dagen började rätt tyst, matleveransen kom - packade upp. Ställde upp strykjärnet - strök. Städerskan kom - pratade inte med henne. Ja, en tyst morgon som förvandlades till en dag med massa lek. Play Doh, målning, leka familj osv.

När vi kommer till målandet får jag alltid en liten släng av ångest. Det är då jag inser varför jag inte fick MVG i bild. Det är också då jag undrar varför jag ens fick VG..
Men lilltjejen gillade teckningen så himla mycket, så jag vart ändå nöjd. Hon är ju trots allt fyra, hon ser ju vad som är bra och inte.....

Från 1-10? En 11, väl?

Jag tänkte göra en resumé för alla månader som går och nu har vi då kommit till slutet av januari;

Januari 2011
Den första januari började fantastiskt. 00:00 stod jag med mina allra närmaste vänner och skålade i champagne och kollade på raketer, efter en otroligt mysig kväll med hur mycket god mat som helst. Efter raketerna gick jag hem med champagneflaskan i ena handen och kilklackar på fötterna. Jag var jättelycklig men samtidigt också jätteledsen, med tanke på allt jag skulle lämna.

Den andra januari åkte jag. Jag gick in i passkontrollen och såg hur mamma och pappa gick åt andra hållet. Även här var jag lättad att jag skulle åka, men samtidigt är det jättesvårt att lämna sina föräldrar när man är så nära dom som jag är med mina.

På Heathrow skulle en svensk tjej som heter Lotta hämta upp mig. När jag kommer ut från väskhämtningen blev jag otroligt nervös; tänk om hon inte är här? Tänk om hon har glömt? Det hade hon inte, hon stod där och såg jättesnäll ut - så jag blev återigen lättad.

Dealen med Lotta var att jag skulle vara där tills jag hittade någonting annat, eftersom dom egentligen inte var i behov av en aupair. Jag var hos Lottas familj i Weybridge från den andra januari till den 25 januari. På den lilla tiden hann jag skaffa mig två otroligt fina vänner, uppleva en liten bit av utelivet i London med Malin, börja spela handboll och lära känna Lotta och hennes familj och dom är helt underbara. Allt som allt var detta tre otroligt bra veckor. Den 25 januari började jag alltså på ett nytt jobb i Clapham, som ligger i zon 2 i London. Här har jag bara jobbat en vecka och vill inte skriva så mycket om jobbet här, men det funkar bra. 

Nu har jag 4 månader och 23 dagar, ungefär 150 dagar, kvar av mitt äventyr här och ni kommer få uppdateringar varendaste dag, om internetet funkar vill säga.

Just nu vill jag ha: Svenskt bröd.
Jag saknar: Morfar. Väldigt, väldigt mycket. Vi brukar alltid ha telefonkontakt minst en gång i veckan. Det har funkat so far, men det kommer inte bli så mycket av det nu. Inte kul alls.
Jag undrar: Om någon av er som läser har några bra Londontips (ni sög faktiskt när jag frågade förra gången, så jag testar igen.)


Jag unnade mig lite smink igår...

Klockan åtta kom jag hem från Percy's i Weybridge, där jag och en rätt trött Beate hade käkat indiskt och druckit Strongbow, varför har vi inte Strongbow i Sverige? Gott om något, riktigt trevligt. Jag var dock väldigt trött efter denna veckan så jag drog som sagt hem vid åtta-tiden.

Imorgon är det handboll igen, finally, och på tisdag börjar en ny jobbvecka. Den 11:e till 17:e februari ska jag åka till Englands sydkust med den nya familjen och sen rullar det väl på.

Nu checkar jag ut, för det har varit en lång vecka.


Här bodde jag för ett år sedan, intressant?